Dutch and Belgian news for Sweden

Ewa Wildmark Journalist

Terug

Tillbaka

Vilar det en förbannelse över Vinca Gorthon?

 

I november i fjor skulle Vinca Gorthon varit bärgad. Men 22 miljoner euro och ett halvt år senare, ligger hon kvar i farleden.

Detta är historien om en bärgning där det mesta gick fel från början. Och om hur bärgare och ansvarigt departement gör allt för att lägga locket på medan irritationen ökar i holländska bärgningskretsar där man nu frågar sig:

-Kommer Vinca Gorthon någonsin upp?

 

Vinca Gorthon är en trist historia. Hon var bara ett år då hon sjönk utanför den holländska kusten 1989. Haverikommissionens utredning visade på skrämmande brister.

Eftersom hon ligger i en farled, beslöt Rijkswaterstaat som ansvarar för väg och vatten att ta upp vraket. Lägsta anbud kom från den amerikanska bärgningsfirman Titan Salvage, som i vanliga fall gärna låter TV-team från National Geographic följa deras arbete. En tecknad film på Rijkswatersaats hemsida visar hur Titan placerar en plattform på vardera sidan om Vinca Gorthon, sågar av henne på mitten och hivar upp halvorna. Pris: 22 miljoner euro. Rena fyndet, med tanke på att Rijkswaterstaats egna konsulter räknat med 50 miljoner euro.

   Dåligt underhållen

Titan kom med plattformar som använts vid likande uppdrag, bl a utanför den amerikanska kusten. De var felbyggda för Nordsjön och dåligt underhållna. Det holländska konstruktionsföretaget Multimetaal förstärkte och förlängde benen på plattformarna med 26 meter. Dykarnas utbildning uppfyllde inte de holländska kraven. Dyrare fick hyras in.

I det läget såg det rätt hoppfullt ut. Vraket sågades i två stycken och fören hissades upp. Där hängde den för ett kort ögonblick innan den med ett plask försvann ner i vattnet igen. En källa hävdar att vrakdelen var tyngre än man räknat med eftersom den var full med sand.

-Men fören är ändå det lättaste, säger en bedömare. Kvar på botten ligger aktern med hela motorrummet.

  Läckte olja

Samtidigt hade något gått alldeles galet med oljetankarna. Maarten Brugge som lever på att bygga möbler av trä som flyter i land på ön Texel, upptäckte att det flöt in olja längs stränderna när han  morgonen den 5 augusti gick ut på sin vanliga vrakjakt. Analyser visade att det inte var från  den pipeline som Vinca Gorthon ligger på, utan från fartygets egna tankar, en tjock smutsig sörja som måste saneras.

-Titan saknar erfarenhet av Nordsjön. Det är ett mycket speciellt område, säger en källa med insyn i bärgningen.

Resten av 2010 var en lång trist historia. Enda framgången skördade den lilla holländska dykarfirman Rederij Bakker som hade ett sidouppdrag att städa upp runt Vinca Gorthon så att dykarna kunde jobba. Walter Bakker, mannen bakom rederiet som består av en ombyggd fiskebåt, har Vinca Gorthons skeppsklocka hemma i Terschelling som minne av uppdraget. Resten, förvrängda skrotrester, är borttransporterat.

  Domkrafter

I år försöker Titan att baxa upp vraket med hjälp av jättestora domkrafter. Titan själv, tiger som muren, men Multimetaal kungör stolt på sin hemsida att de på nytt fått ett uppdrag av Titan Salvage. ”Denna gången omfattar det en konstruktion med tio domkrafter (puller frames) på 5,5 gånger 1,20 meter, var och en med en vikt på 13 ton och 40 halkipar som väger 3,2 ton. ”

Men vem ska betala? För de första 22 miljonerna har Rijkswaterstaat fått upp lite skrot och skeppsklockan.

-Vi satte oss runt bordet och talade om saken, säger Karianne de Voogd på Rijkswaterstaats pressavdelning. Vi är överens om att jobbet ska vara klart för den 1 november 2011. Extrakostnaderna delar vi på. Hur mycket? Det vill jag inte säga.

  ”Kontrakt är kontrakt”

En sådan generös gest har väckt förvåning i de holländska bärgarkretsarna:

-Efter vad jag hört har Titan fått tio – elva miljoner extra, säger en veteran inom den holländska bärgningsbranschen. Jag har aldrig varit med om att Rijkswaterstaat beviljat en cent extra. Det är alltid ”kontrakt är kontrakt”. Det påstås att väderleksförhållandena varit sämre än vad som anges i tendern. Obegripligt, vädret är alltid dåligt där Vinca Gorthon ligger.

Enligt uppgift fanns det i inledningsskedet ett anbud på 28 miljoner euro från en holländsk bärgningsfirma med säte i Beverwijk. Men även Smit Tak, Mammoet och SvitzerWijsmuller, hade lagt anbud. Å ena sidan gnisslar de nu tänder, men å andra sidan är de måna om att hålla ett gott förhållande till Rijkswaterstaat med tanke på framtida uppdrag.

Titan Salvage ingår i den amerikanska koncernen Crowly Maritime. All kontakt med pressen går via Crowly i USA och där meddelar Mark Miller:

-Vi är inte beredda att diskutera detta projekt, eller att låta dig gå ut och se på arbetet vid denna tidpunkten. Vi är, med uppdragsgivarens tillstånd, beredda att diskutera när projektet är avslutat.

 

Ewa Wildmark

 

25 april 2011