Dutch and Belgian news for Sweden

Ewa Wildmark Journalist

Terug

Tillbaka

14 döda och knappt 4000 sjuka människor.

50 319 dräktiga, slaktade getter.

Det är facit av en tre år lång Q-feberepidemi i Holland. Enligt kritikerna hade sjukdomen kunnat stoppas mycket tidigare om politikerna lyssnat mer på läkarna än på bondelobbyn.

 

1985 promoverade Jan Hendrik Richardus på sin undersökning om Q-feber vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam. Han varnade redan då för den situation som uppstod drygt 20 år senare. Men då fick han rådet att ligga lågt.

Jordbrukssektorn i Holland har alltid hindrat att man talat om Q-feber och myndigheterna lyckades inte bryta tystnaden. Det gör att vi har så stora problem idag, sammanfattar han läget

Försommaren 2007 drabbades onormalt många personer kring Herpen i södra Nederländerna av lunginflammation. Oförklarligt vid denna tiden på året, sa husläkarna i området. Förklaringen skulle visa sig vara Q-feber.

Dräktiga getter som drabbas av Q-feber, föder sina ungar så tidigt att de inte överlever. De döda fostren kastas på gödselhögen. Därifrån sprids bakterierna med vinden och människor som kommer i vägen smittas.

De flesta människor märker inte att de smittats. Knappt 4 000 har insjuknat i något som liknar influensa. En del har fått lunginflammation, andra en kronisk form som gör att de är sjuka i flera år. 14 personer har inte överlevt.

Under 2009 vaccinerades tusentals getter. Ändå insjuknade allt fler människor i områden med stora getbesättningar. Ett sjukhus i området öppnade en speciell klinik för Q-feber patienten. Läkare och hälsovårdsmyndigheter riktade skarp kritik mot jordbruksminister Gerda Verburg. Den 10 december beslöt Verburg att alla dräktiga getter på smittade gårdar skulle avlivas innan de hunnit föda.

En bred informationskampanj bland befolkningen lanserades. Alla boende, företag samt skolor inom en radie av fem kilometer från en smittad gård, måste informeras. En lista med alla smittade företag lades ut på nätet och en  varningsskylt måste sättas upp vid infarten till en smittad gård.

Den senaste lägesrapporten, som kom 1 juni, andas viss optimism: ”Den snabba ökningen av antalet fall som vi sett under april och maj 2009, har ännu inte noterats. Det är möjligen en signal att säsongsökningen uteblir. Det är en hoppfull signal, men det är för tidigt att baserat på dessa uppgifter, dra några slutsatser.”

333 människor har insjuknat de första 21 veckorna i år mot 692 samma period 2009. Fyra har dött. Samtliga led av den kroniska formen av Q-feber.

På alla gårdar med mer än 50 mjölkande getter, ska djuren vaccineras. Innan den åtgärden är genomförd, råder allmänt förbud att avla eller på annat sätt öka antalet djur.

För näringen är det ett dråpslag. Det började som ett alternativ till kor när mjölkkvoten skapades. I slutet av 1990-talet, när svinpesten slog till, kom en ny våg av getbönder. På knappt 30 år har produktionen ökat från i stort sett noll till 177 000 ton per år och antalet djur till 230 000.

Richardus varnar dessutom för att bakterien kan överleva ett par år i jorden. Man har kanske ordning på getterna, men en torr fin sommardag börjar jorden yra och därmed också bakterierna.

 

Ewa Wildmark

 

2 juni 2010