Dutch and Belgian news for Sweden

Ewa Wildmark Journalist

Terug

Tillbaka

Man kan inta två ståndpunkter till almsjukan – hugg ner eländet och sätt inga nya. Eller som i Amsterdam;  konstatera att det finns inget bättre träd än almen och ta strid mot sjukan.

Och visst går det att besegra almsjukan. Medan resten av världen dignar under The Dutch disease, planteras det nya almar som aldrig förr i Holland i allmänhet och i Amsterdam i synnerhet.

 

Almen har varit livsviktig för holländarna i tusentals år. Arkeologer har  grävt fram verktyg av alm  som tillverkats för 7 500 år sedan. Medeltidens bönder använde löven som kreatursfoder, träet till att bygga båtar och basten till rep

Och då är det ju också helt logiskt att Amsterdam blev almens huvudstad. Med  75 000 almar är det fortfarande världens almrikaste stad.

-Det är ett oerhört segt träd som klarar sig överallt, säger Amsterdams trädkonsulent Hans Kaljee som spelat en stor roll i korståget mot almsjukan. Almen har alla positiva egenskaper man kan tänka sig; klarar hård vind, (väg)salt, har en perfekt krona, starka rötter och användbart trä.  

Alla goda egenskaper ledde till att 80 – 90 procent av träden i det holländska kustområdet var alm av sorten ´Belgica´. Fram till 1919 när almarna i byn Hoeven väster om Breda, började vissna.  Storlarm gick och alla forskare som kunde bidra, kopplades in. Det blev en ung kvinnlig biologistuderande, Bea Schwarz, som 1922 isolerade tre sorters sporer i en sjuk alm och därmed stod det klart att det rörde sig om en svampsjukdom som troligen liftat med i en last trä från Asien. Fyndet gjorde att man ännu talar om Dutch elm disease eller holländsk almsjuka. Det tog ytterligare några år innan en annan forskare kunde visa att almsplintborren spred sjukdomen. Insekten hade alltid funnits.

   Almspecialist

-Vi hade en monokultur av träd och sjukdomen blev en katastrof, sammanfattar Hans Kaljee.

1927 tillsattes almkommittén. Lantbruksuniversitetet i Wageningen fick en central roll. På 1950-talet kom Hans Heybroek med och ännu idag, 82 år gammal, är han den oomtvistade almspecialisten.

1999 blev Hans Kaljee trädkonsulent i Amsterdam. Ett av kommunalråden tyckte det behövdes någon kunnig person att rådfråga både om offentlig grönska och privata trädgårdar. Hans Kaljee jobbade på en konsultfirma som fick i uppdrag att göra en arbetsbeskrivning för en sådan konsulent. Beskrivningen passade precis på Kaljee. Hans ihärdiga arbete har haft en avgörande betydelse för almens rehabilitering.

Han har infört ett minutiöst kontrollprogram. I mitten av maj placeras sextio klistriga plattor med vidhängande rör fyllt med lockämnen från kvinnlig almsplintborre och alm ut över hela Amsterdam. Var annan månad tas plattorna in. Har upp till 100 borrar fastnat, är läget under kontroll. Men däröver kan man förvänta en härd av almsplintborrsägg inom 500 meter.

-I regel är det någon som huggit ner en alm men glömt forsla bort den eller också är det en hög med ved, är Hans Kaljees erfarenhet. Husbåtar och koloniträdgårdar är alltid misstänkt nummer 1. Men i somras hittade vi en härd hos brandkåren. Ett träd hade blåst omkull. Personalen hade sågat upp det och sparat för att ha att elda med. Och sedan glömt bort alltihop.

  Stenhårda regler

Reglerna för alm i Amsterdam är stenhårda. Ett sjukt träd ska sågas ner inom tio dagar. Barken ska omedelbart skalas av för att borren inte ska kunna lägga ägg. En almsplintborrshona känner doften av sjuk alm på tre kilometers avstånd. Det kostar en miljon euro årligen att bekämpa almsjukan i Amsterdam. Då är utfallet av alm begränsat till en procent årligen.

-Vi kommer aldrig att kunna utrota almsjukan, men det är fullt möjligt att kontrollera den, säger Hans Kaljee.

I alléer och dungar där träden står så tätt att rötterna rör vid varandra, huggs träden omkring den sjuka almen också ner, eftersom sjukdomen också sprids via rötterna.

  Resistens

Arbetet med att få fram resistenta almar har pågått sedan 1930-talet. 1973 kom de första sorterna ut på marknaden i Holland. Tio år senare introducerades ´Dodoens´ som mest liknar den traditionella holländska sorten ´Belgica´.´ Plantijn´ är en annan resistent sort som blivit populär. Den ympas inte utan växer på egen stam . Det ses som en fördel eftersom ympade träd visat sig ha mindre motståndskraft mot almsjukan. Universitetet i Wisconsin har tagit ett par mycket populära resistenta sorter, bl a ´New Horizon´.

Olyckskorpar har varnat för att resistensen kommer att brytas. Hans Heybroek hävdar att det är omöjligt eftersom det finns en dubbel resistens som blockerar. Hans Kaljee såg ett bestånd ´New Horizon´ på Jersey som stått pall tio år.

När nya träd ska sättas väljer man mest 20 – 25 cm, d v s sju år gamla, men även 25 -30 och 30 – 40 används.

-Det ska vara kraftiga träd, säger Hans Kaljee. Problemet är nu att almen blivit offer för sin egen succé. Efterfrågan ökar och det är ont om stora träd. Det har gjort att man börjat importera från Frankrike. Men ärligt talat; fransmän kan inte odla träd. De bara sätter, men beskär inte.

I de smala holländska gatorna vill man ha träd med en fem meter hög stam. Franska träd har grova grenar två meter över roten. När de sågas av, blir ett stort fult ärr kvar.

    Bruksvärdesförsök

För två år sedan inleddes ett bruksvärdesförsök i Amsterdam. I ett nytt bostadsområde sattes 250 almar av elva olika sorter och i ett hamnområde 200 av 16 sorter. Almarna står i block för att bedömningen ska bli rättvis. Man vill se hur de nya resistenta sorterna klarar vind, vilken kronform de sätter. Kort sagt; hur de fungerar i praktiken. Till nästa år ska en grupp från universitetet i Wageningen utvärdera och publicera resultatet. I försöket finns också en understam som är resistent mot almsjukan. De amerikanska sorterna växer alltid på egen rot, men i Holland är man rädd att de inte står pall i blåsten.

Efterfrågan på alm kommer att öka. Det är Hans Kaljee övertygad om.

-Det sprider sig som en oljefläck. Man ser att det går i Amsterdam. Nu vågar fler holländska kommuner plantera. Förtroendet för almen återvänder. Utan alm kan vi inte leva. Det är det bästa stadsträd som finns!

I april invigs Amsterdams almaboretum med 70 almar, ett projekt som definitivt ska sätta almen i en positiv dager.

 

Ewa Wildmark

 

15 januari 2010